jag kan med all säkerhet säga att det aldrig har känts såhär konstigt att fylla år. och då fyller jag tjugo också, det borde kännas mer speciellt.
alla andra år har man blivit väckt med sång, levande ljus, fika, paket och en leende familj. i år fick jag väckas av min väckarklocka. som alla andra dagar.
alla andra år har man sedan tagit sig till skolan där alla klasskompisar har gratulerat en med falsksång och rabalder. sedan har det blivit mer fika och glada skratt. i år tog jag min cykeltur på trettio minuter till skolan där en person visste att jag fyllde år.
alla andra år har man kommit hem till sin familj, kanske har en och annan släkting tittat förbi, man har fikat lite mer och man har verkligen fått känna att det är ens egen dag. i år tog jag min cykeltur på trettio minuter hem igen och var barnvakt.
alla andra år har man på kvällen kurat ihop sig tillsammans med sin familj, kanske framför en brasa eller en bra film med en mjuk filt och sluppit tänka på allt annat för en stund. i år tog jag ut Sully på hans timmeslånga promenad. som alla andra dagar.

nej, aldrig har en födelsedag sett ut på det här sättet. men tjugo år blev jag i vilket fall som helst, tårta fick jag och några grattis och några happy birthdays fick jag ändå. och så var jag faktiskt inte helt ensam. man får tänka att det finns folk som är helt ensamma på sina födelsedagar också. och folk som kanske inte ens vet om att dom fyller år. tänk hur bra man har det egentligen.